Artikel i sydsvenskan

– Matsvinnet står för den största negativa delen av miljöpåverkan i livsmedelskedjan. Därför är det enormt viktigt att kunna minska det, säger Fredrik Nilsson, professor i förpackningslogistik på Lunds universitet.

Han håller i ett forskningsprojekt som nyligen har fått tio miljoner kronor av Sveriges innovationsmyndighet Vinnova för att utveckla dynamisk datummärkning av färskvaror.

Lösningen är ett litet chip som finns i varje enskild förpackning med till exempel kött, fisk och mejeriprodukter.

Chipet mäter tid, temperatur och bakterietillväxt i förpackningen.

Uppgifterna går till en databas som räknar ut bäst före-datum och skickar tillbaka det till chipet.

Konsumenten har en app i sin mobil som riktas mot varan och får besked om när den senast ska ätas.

Värdena ändras hela tiden utifrån de tre variablerna. Om till exempel temperaturen stiger någonstans i distributionsledet förkortas hållbarheten.

I konsumentens kylskåp fortsätter chipet i varan att berätta för mobilen när den senast behöver tillagas. Då kommunicerar chipet med databasen via konsumentens trådlösa nätverk.

Tjänsten kan kompletteras med att den ger förslag på recept med den aktuella råvaran.

Om varan ligger i ett smart kylskåp – som har registrerat vad det innehåller – kan receptet baseras på vilka andra varor i kylskåpet som kan användas till en maträtt baserad på produkten.

– Det finns oändliga utvecklingsmöjligheter. I butiken kan till exempel hållbarhetsdatumet kopplas till prissystemet så att priset automatiskt sänks när det är kort hållbarhet kvar, säger Fredrik Nilsson.

I dag slängs ungefär en tredjedel av alla livsmedel som produceras i världen. En hel del på grund av att bäst före-datumet för säkerhets skull ofta är för snålt beräknat.

– Man skulle kunna reducera svinnet med åtminstone hälften med den här produkten, säger Fredrik Nilsson.

Intresset för projektet är stort. Ett tjugotal parter är inblandade i utvecklingen, allt från högskolor och universitet till elektronikindustri, förpackningsindustri och de stora livsmedelsaktörerna i Sverige.

Försök i liten skala inleds i dagarna. Inom tre år ska projektet vara färdigt för marknaden, tror Fredrik Nilsson.

– Vi utvecklar infrastrukturen, sedan är det fritt fram för andra aktörer att producera de tekniska detaljerna. I bästa fall kan detta bli en stor produkt – varje vecka produceras tjugo miljoner förpackningar med kött, fågel och fisk i landet.

EN MILJON TON MATAVFALL SLÄNGS
Varje år slängs en miljon ton matavfall i Sverige, enligt en färsk rapport från Naturvårdsverket. Hushållen står för den största andelen onödigt slöseri.En minskning med 20 procent skulle enligt verket innebära en samhällsekonomisk vinst på 3,2–5,7 miljarder kronor.En av de mest effektiva åtgärderna för att minska svinnet snarast är att sänka kyltemperaturen i hela kedjan från producent till konsument, vilket skulle förlänga hållbarheten. Livsmedelsverket driver sedan förra året en kampanj för att minska svinnet i alla led.