Matsvinn är ett stort problem i dagens samhälle. DynahMat är ett forskningsprojekt på Förpackningslogistik på Lunds Tekniska Högskola, vars syfte är att reducera matsvinn med hjälp av dynamiska hållbarhetsdatum. Målet är en tjänst som med hjälp av parametrar som mäts i försörjningskedjan skall kunna beräkna ett mer korrekt bäst-före-datum. Tjänsten kallas DSLP, vilket står för Dynamic Shelf Life Prediction (ung. prognos för dynamisk hållbarhet). Genom att mäta parametrar som temperatur, tid och bakterietillväxt när maten distribueras från producent till slutkund, kan ett mer korrekt bäst-före-datum än de statiska beräknas. Parametrarna skickas via RFID-teknik till en molntjänst där beräkningar görs innan datumet skickas tillbaka till aktörer i kedjan eller slutkunden. Förhoppningen är att DSLP-tjänsten kan bidra till att minska matsvinn i alla led: i försörjningskedjan, i affären och hos slutkund. För att tjänsten skall lyckas krävs det att alla aktörer samarbetar och siktar mot detta gemensamma mål. Det är därför viktigt att alla aktörer inser sina fördelar med att implementera tjänsten. En implementering av tjänsten kommer naturligtvis innebära utmaningar för aktörerna, vilka bör undersökas närmare. Vidare är det också intressant att undersöka hur affärsmodellerna kommer att påverkas i de olika företagen. I denna studie har vi kollat på hur 4PL-företagets affärsmodell kommer ändras, d v s det företag som koordinerar och administrerar försörjningskedjan.

I sensorerna kan som sagt olika parametrar lagras, men i denna studie har vi antagit att det endast är temperatur och tid som loggas i så kallade TTI-sensorer (Time and Temperature Indicators). En specifik försörjningskedja av mat har studerats, nämligen för varmrökt lax från Smögen i Sverige till två mataffärer i Frankrike. Det visade sig att i just denna kedja var det lite mat som slängdes, vilket troligtvis beror på att det är en relativt dyr produkt med kort hållbarhet. Det gör att den enbart beställs mot kundorder, och endast i volymer som affärerna tror de kan sälja. Trots detta är slutsatsen att DSLP-tjänsten ändå är till nytta för försörjningskedjan, då den garanterar produkternas kvalitet, ökar spårbarheten på produkterna, ger en ökad transparens samt möjligheter till ett bättre samarbete mellan kedjans aktörer. Dessutom kan tjänsten användas för att hitta de delar i kedjan där temperaturen höjs och då vidta åtgärder för att förhindra att detta sker. Företaget kan också använda tjänsten för att skapa nya mätetal, såsom hur många leveranser som har levererats till mataffärerna med samma bäst-före-datum som de statiska eller längre.

Vad gäller utmaningar med DSLP-tjänsten, är det för det första av stor vikt att övertyga alla aktörer i kedjan att det är värt att samarbeta kring den nya tjänsten och att gemensamt investera i den. Att installera tekniken och få den att fungera som tänkt kommer också att bli en utmaning. Vidare så kommer den ökade transparensen att leda till att de enskilda aktörernas prestationer blir enklare att följa och som därmed blir ansvariga om maten försämras eller förstörs under den tid de hanterar den. En annan utmaning är de ökade kraven på koordinering och kommunikation mellan aktörerna.

4PL-företagets affärsmodell kommer att påverkas av en implementering av DSLP-tjänsten på flera sätt. För det första kommer planering och koordinering av matflödet att ändras – man kan inte längre planera mot fasta bäst-före-datum. Eftersom datumen ändras kommer det att innebära att de beställningar som ligger måste tidigare- eller senareläggas, eller att beställningar måste läggas till eller tas bort. Dessutom kommer en implementering att kräva ny teknik, närmare bestämt RFID-teknik i form av etiketter och läsare samt integrering av de nuvarande datasystemen med DSLP-tjänsten. Även den ökade transparensen kommer att påverka affärsmodellen, då transparensen ökar mot både företagets kunder och mot dess leverantörer.

Vår studie slutar där, men det hade varit intressant att fortsätta studera hur matsvinnet ser ut i en liknande försörjningskedja, men för lagerförda produkter. Det hade också varit intressant att skicka med TTI-sensorer i kedjan för att upptäcka var temperaturen höjs, och sedan se om man med hjälp av den informationen kan förbättra kedjans prestation.

Länk till originalartikel

AV  OCH .

Publicerad 5:e juni 2014