Miljönytta

Inom EU slänger vi varje år i genomsnitt 179 kilo mat per person och om ingenting görs så är trenden att det blir mer och mer mat som kasseras. Bara i Sverige slänger vi en miljon ton matavfall per år och EU-parlamentet har satt upp som mål att fram till 2025 ska matsvinnet halveras inom unionen. Enligt Naturvårdsverket blir det en samhällsbesparing på 18 – 28 miljarder kronor om matavfallet i Sverige minskas med 20 procent fram till 2015.

Problemet komplext och det kasseras mat i alla led i produktionen, distributionen och konsumtionen av livsmedel. Företagen i livsmedelskedjan är väl medvetna om svinnet och ett exempel på åtgärder för att minska svinnet är att tillverka livsmedel av sådant som tidigare betraktades som restprodukter. Här är uppfinningsrikedomen stor och framställningen av chokladbollar är ett konkret exempel där produktionsspill får ny användning. Mycket görs i produktionsledet men det är hushållen som står för en stor del av slöseriet med mat. Var tredje matkasse som bärs hem kastas för att datummärkningen passerat, något som är dålig hushållning med naturresurser, pengar och miljö.

Sensorer avläser temperatur och bakterietillväxt

”Lagstiftningen anger att livsmedelsproducenten ska märka varan med bäst före-datum. Många av oss är mycket noga med att följa det angivna datumet, men tänker antagligen inte på märkningen tar inte hänsyn till flera viktiga faktorer, exempelvis kylhanteringen under transporten till konsumenten”, säger Fredrik Nilsson, som är professor i förpackningslogistik vid Lunds Tekniska Högskola. ”Det kan vara upp till femton olika aktörer som är inblandade innan maten når ditt kylskåp”.

Professor Fredrik Nilsson vid Lunds Tekniska Högskola vill minska matsvinnet med smart datummärkning.

”Vi vet att säkerställd kyltemperatur i hela kedjan från producent till konsument är en bra åtgärd för att öka hållbarheten på livsmedel. För att åtgärden ska fungera på ett bra sätt gäller det att ha koll på temperaturen och andra parametrar i hela kylkedjan”, fortsätter Fredrik. ”Vi arbetar med att utveckla en teknologi som kallas för dynamisk märkning. Den ger oss möjlighet att följa produkten genom hela livsmedelskedjan. Hållbarhetsdatumet kan anges mer exakt och möjligheterna att fuska med datummärkningen minskar”.

Fredrik Nilsson och hans kollegor vid Lunds Tekniska Högskola, har tillsammans med forskare vid SIK (Institutet för Livsmedel och Bioteknik) och Malmö Högskola, beviljats 10 miljoners innovationsprojekt från Vinnova för att utveckla konceptet med dynamisk datummärkning. Kärnan i systemet är nya sensorer som placeras i livsmedelsförpackningen och som ger information om temperatur och bakterietillväxt. För dig som konsument blir det lättare att avgöra om en produkt är ätbar eller inte.

Mobiltelefonen visar hur maten mår

God hygien i livsmedelskedjan och rätt kyltemperatur gör att de flesta produkter ofta håller längre än angivet bäst före-datum och sista förbrukningsdag. De flesta av oss konsumenter saknar kunskaper om hur livsmedlet hanterats, något som gör att vi känner oss osäkra om hållbarheten. Erfarna kockar brukar säga att det är bara att lukta och smaka på maten för att avgöra om den är färsk, men de flesta av oss väljer nog att följa det angivna datumet på förpackningen.

”Mycket av den mat som kastas i dag är fullt ätlig och tanken bakom den dynamiska teknologin är att livsmedlets temperatur och bakterietillväxt kontrolleras längs logistikkedjan och att informationen sparas digitalt i ”molnet”, dvs på en server någonstans. Aktörerna i livsmedelskedjan kan upptäcka kvalitetsförändringar och som konsument behöver du inte gissa om falukorven fortfarande är ätbar eller inte.
 Vi kommer i många fall upptäcka att produkter håller längre än vi trodde”, berättar Fredrik Nilsson.

Innovationsprojektet inriktas framför allt mot kött, fisk och mejeri eftersom det är produkter med ett högt ekonomiskt värde och en hög miljöpåverkan.

”När teknologin är mogen kan man även använda den på andra produkter som mjölk, fågel, frukt och grönt, säger Fredrik Nilsson.

Informationen på etiketten ändras

I förpackningen som innehåller mjölk, kött eller fisk finns ett litet chip (sensor) som kommunicerar med en databas. Information om tidpunkt, temperatur och bakterietillväxt samlas upp hos grossisten, transportören, livsmedelsbutiken och i ditt kylskåp. Via reläer och trådlösa nätverk hamnar informationen i en databas i ”molnet”. Databasen räknar ut bäst före-datum och skickar tillbaks informationen till förpackningen. Informationen är dynamisk och skulle exempelvis temperaturen ha blivit för hög någonstans i kedjan förkortas hållbarhetstiden.

processbild

I butiken överförs informationen till de digitala prislapparna på kyldisken. Hemma hos dig riktar du mobiltelefonen mot chipet och med hjälp av en app kan du läsa av när du senast måste tillaga råvaran. Lämnade du matkassen i bilen under en timme en varm sommardag kommer systemet att förkorta bäst före-datumet. Tjänsten kan kombineras med tips på recept som passar den aktuella råvaran. Har du ett ”smart kylskåp” som registrerar vad som finns i det, kan det föreslagna receptet kombinera de ingredienser vad du råkar ha tillgängliga.

”Systemet bygger på att det finns vetenskapliga modeller som beskriver kopplingen mellan temperaturbelastningen och hur snabbt mikroorganismerna tillväxer i ett livsmedel. Våra sensorer mäter temperaturen och tiden och genom detta kan vi uppskatta antalet mikroorganismer, något som är avgörande för hållbarheten”, berättar Fredrik Nilsson. ”Vi har inlett försök i liten skala och går projektet som vi hoppas ska vi om tre år ha en lösning som är färdig för marknaden”, avslutar Fredrik.

Länk till originalartikel

Artikeln publicerades på miljönytta.se i februari 2014