Skärmavbild 2014-06-11 kl. 15.51.47

Dagens hållbarhetsmärkning är statisk och ­oprecis. Den leder till att producenterna ­garderar sig mot brister i hanteringen som man inte har kontroll över; eller förlitar sig på att ­hanteringen är perfekt. Dessutom skapar datummärkning osäkerhet hos konsumenten och ökar mat­svinnet. Ett nytt Tvärlivsprojekt ska ­undersöka möjligheterna att utveckla en mer dynamisk ­hållbarhetsmärkning. Vardagen är full av triviala problem. Hur är det med mjölken, går den att dricka, skär den sig när jag häller den i kaffet? Går den ut själv?
Den relativt stelbenta hållbarhets­märkningen vi har idag med bäst före-datum och sista förbrukningsdag skapar osäkerhet hos konsumenterna och ­aktörerna i livsmedelskedjan. Med  god hygien i livsmedelskedjan och bra kyl­temperatur håller de flesta produkter längre än den angivna hållbarhetstiden, vilket sannolikt leder till ett onödigt svinn. Mat slängs i onödan
– I Sverige och stora delar av Europa ­kasseras en tredjedel av all producerad mat, varav en stor del beror på osäker­heten kring hållbarheten, säger Elisabeth Borch, SIK, och Fredrik Nilsson, förpacknings­logistik på LTH. Runt 60 procent av den mat som slängs hade kunnat ätas om det varit möjligt att på ett korrekt sätt fastställa kvaliteten.
– Det behövs ett nytt och mer dynamiskt sätt att mäta och bedöma hållbarheten på våra livsmedel. Vi behöver i realtid kunna mäta kvaliteten och vilken belastning ett livsmedel varit utsatt för och därmed kunna göra en förutsägelse om hur länge det är säkert att äta.
Parallellt med att det numera av­somnade företaget Bioett tog fram en tid- och ­temperaturindikerande etikett som mätte ackumulerad temperaturbelastning och som gick att läsa av med RFID, Samtidigt genomfördes ett projekt, Logisafe, som visade att det gick att koppla till tillväxt­modeller för olika förskämnings­organismer till verkliga temperarturförlopp i kylkedjan för att kunna uppskatta deras antal som direkt avgör hållbarhetstiden.
System för dynamisk märkning
– Det finns idag flera olika sensorer som kan mäta och logga temperatur, enzymer, antikroppar med mera, men inga eller ytterst få används idag kommersiellt, säger Fredrik. Genom att koppla samman dessa olika sensorer med ett informationssystem som spänner över flera länkar i kylkedjan är vi övertygade om att det går att skapa ett system för dynamisk märkning av ­hållbarhet. Det skulle få stora effekter både ekonomiskt och miljömässigt.
Därför har Fredrik och Elisabeth till­sammans med forskare från teknisk ­mikrobiologi och elektrisk mätteknik vid LTH och datavetenskap vid Malmö Högskola sökt och fått pengar till ett Tvärlivs-projekt med titeln Minimerat matsvinn med dynamiskt hållbarhets­datum. Projektet är i formen av en förstudie eller ett så kallat A-projekt med workshops i tre steg med början i december 2012 och ska vara klar i mars 2013, då formerna för ett större projekt ska vara klara och en ­fortsättningsansökan görs.
– Den innovativa delen av ­projektet är mycket viktigt och vår för­hoppning är att vi tillsammans med de industriella ­parterna kan ta fram ett ­kommersialiserbart system som är möjligt att skydda immaterialrättsligt.
Diskussioner förs med flera ­producenter av kylda och frysta livsmedel, med ­distributörer, teknikleverantörer och ­handeln.

Av Lennart Wikström